Helgpyssel under vintern i stugan

Nu har vi kommit överens om vart uppgången till vinden skall vara. Efter att i tre år haft en för trång hall med skor, jackor, hinkar, kattlåda och dessutom en stege upp till vinden har vi nu tänkt till. Högra sidan uppe på vinden var en inbyggd sovplats då vi köpte huset . Dessutom kände jag en släng av min klaustrofobi varje gång jag klättrade in där iom att den platsen låg bakom skorstenen och fönstret gick inte att öppna. Då bestämde vi oss för att flytta stegen /trappan till andra sidan dvs till det stora rummet. Utrymmet renoverades ( se tidigare blogg ) vi klädde in med nya brädor i stället för playwoodskivorna med tapeter på som var innan, vilket gjore det både varmare och mysigare efter vi hade målat de ljusgrågröna, en behaglig ljus färg för ett litet utrymme. Själva öppningen sågade vi uppifrån först det översta lagret, vindsgolvet. Bar ut all sågspån och tidningar som låg emellan. Därefter sågade vi i det undre taket. Själva öppningen blev något större rektangel än den förra för att få in mer ljus uppifrån och få upp värmen nerifrån under kalla nätter. Resultatet blev över förväntan, vi är så nöjda med vårt nya krypin.

Vacker utsikt när man vaknar

En som däremot inte riktigt vet vart han skall sova är Charlie. Så ett mellanting med utsikt över allt som händer och sker är det bästa.

Det mesta av snickeriarbetet fixade vi själva vilket vilket vi är mäkta stolta över. Vi hade ju alltid vår handyman Benke att fråga till råds. Däremot stegen och bärigheten ville vi gärna ha hjälp med så inte hela huset brakar ihop. Blev riktigt mysigt när allt var på plats. Luftigt och ingen risk för klaustrofobi längre för min del. Å Charlie väcker oss vid sju så vi inte sover för länge på helgerna när vi är i stugan. För nu kan vi tillbringa mer tid här det är varmt och gott för vi har installerat en kamin och fått liv i den gamla skorstenen

Skorstenen blev besiktad och alla rökgångar var intakta. En till rummet, en till köket så vi kan faktiskt införskaffa oss vedspis också, och ett rör går ner till källaren där det också finns uttag för en kamin. Tror de hade det riktigt mysigt här på 40-talet när huset byggdes.

Vi valde att installera ett rökrör. Vilket även är att föredra enligt sotaren. Har man en murad skorsten på hus som kan röra sig är det risk för att det blir sprickor i skorstenen vilket inte är någon risk då ett rör läggs in. Och runt röret läggs en massa som dels håller röret på plats och gör så att värmen behålls effektivare. Lite dramatik blev det dock när röret skulle ner. Röret var för stort så vi fick vänta en vecka extra på ett något mindre i diameter, vilket inte gör någon skillnad på ett sådant här litet hus. Därefter när röret skulle ner stötte vi på en sten som hade ramlat ner i skorstenen och täppte till för röret, aj aj…… Men han var rådig vår sotare. Först tog han bild nerifrån och upp i skorstenen med mobilkameran. Lokaliserade ungefär var stenen låg. Hackade ett hål i väggen, tog ut stenen, och murade igen väggen igen. Allt som allt tror jag han var här i max tre timmar och kaminen var på plats. Vilka duktiga yrkesmän det ändå finns. Och inte är de rädda för höjder heller.

Joda den är godkänd, men lite misstänksam är Charlie ändå. Man vet ju aldrig, det rör ju på sig där inne, ser det ut som han tänker, eller, så vet han att det är en brasa.

Tillbakablickar på en fantastisk sommar

Sommarens stolthet Det var många som stannade till och beundrade våra ståtliga solroser som växer å växer å växer…. inte bara på längden utan även på bredden Så nu har vi mat till fåglarna över nästan hela vintern Talgoxarna är här dagligen och plockar i sig av de goda feta solrosfröna Själv har jag sparat en del av fröna som skall återodlas till våren och en del ligger redan i jorden

Vi mätte och fick den högsta till 3,10 m Rekord här på kolonin Det finns många aspiranter för att knäcka det rekordet Så vi laddar redan nu för nästa års tävling

Skörden

Tomaterna hängde jag upp på klädstrecket i solen där de fick mogna färdigt för i lådan var det attack från diverse småkryp och sniglar, trots att jag var uppe varje morgon och jagade de så var det en och annan som hann ta sig upp på tomatstjälkarna. Kryddorna buntar jag ihop till buketter och hänger upp och ned inne i huset, även fint som dekoration på väggarna. Några äpplen att förvara blev det inte i år, det brukar ju har jag hört vara äpplen varannan år på träden så vi ser fram emot 2022 års skörd. Kommer fortfarande ihåg den härliga friska smaken på äppelmusten vi gjorde förra sommaren, ÄLSKAR. Ja det mesta har vi ätit upp av det vi planterat så nu är det bara att vända på jorden, ösa på lite trädgårdsrens och kanske blir det lite guldvatten då och då. Kanske just det sista som var hemligheten med våra lyckade solrosor, vem vet……

Träden klippte vi ordentligt i september då det fortfarande var fina höstdagar men kyligt på kvällarna. Det blev sista timmen innan solen gick ned som var behaglig. Elementen åkte på tidigt i år för det var ruggigt om kvällarna, men vi uthärdade ända in i början av November innan vi stängde av vattnet på kollot, och det var nog första året som vintern och iskylan var så sen. På bilden framträder portalen mellan de två träden som är på uppbyggnad ( se tidigare blogg ) Till höger på bilden ser man baksidan av trädgården och uteköket. Hönstrappan upp till lillhusfönstret har Charlie fått överta för nu är dörren och fönstret till storstugan stängd för denna säsong. Givetvis får han sova med oss och vara i storstugan när vi är där, men ett eget krypin är alltid bäst när han vill känna sig trygg och vi inte är hemma.

En bra karl reder sig själv. Ja ibland blir kläderna för små, eller så krymper de, men byxorna måste lagas. Sommaren har innehållit mycket god mat, en hel del goda viner SÅÅ denna höst och vinter får bli ett kurerande år så vi är fit for fight till nästa omgång i vårt älskade Paradis.

Jag undrar just om det var Missy som tog den där musen som slank ur mina tassar, pinsamt………… ja ja vem bryr sig Nu sover jag vidare